Så stor teater får man inte uppleva många gånger i sitt liv

 

Nedan följer recensioner (vissa i sin helhet) på följande produktioner …

Saxofonmannen
Mor Pegg
Vita Horan
Till damaskus I-II-II
En dåres försvarstal
Demoner
Ett moln i byxor
Hjärtats kyrka

 

Saxofonmannen (Max Lundqvist/Fosse)
Radioteatern

 

Gnistrande vackert om konstens äkthet
Hela recensionen i SvD >>

 

Friktionen mellan regissören och gatumusikern är mycket roande. Alltmer pressad att försöka skaka liv i sin roll börjar Saxofonmannen sjunga rollen

Hela recensionen i Tidningen Kulturen

 

Uppskattade verkligen Saxofonmannen. Det kändes ömsint och en smula nytt och äkta när det gäller radioteater   /Bengt Bok, professor i radioproduktion, DI

 

Väldigt nyskapande, har aldrig sett eller hört något liknande förut   /Carina Sundqvist, producent

 

Shit!  /Ålmajty Å Elieson, konstnär

 

Sådant här hör man inte varje dag. Fint med samtalet efteråt också. Tänker fortfarande på vad jag hört, får lyssna igen. Omtumlande till sin form, samtidigt så tydlig och talande, i många lager. Brutal och finkänslig. Uppiggande radioteater, verkligen    /Jonas Lundkvist, scenograf Operan

 

Det var första gången under radioteaterns alla år som tonen lät autentisk   /Caroline Rauf, skådespelare

 

Spännande det här. Bara för att han ”inte är” skådespelare så känns det som om det vore på riktigt. Och att du är elak på riktigt. Lite så som Lars Ring verkar ha uppfattat dramat. Alltså man underkänner den dramatiska situationen, för att man, i det här fallet saxofonmannen, tycker att han är ett offer. Men va fan, det är ju dramatik    /Magnus Dahlerus, konstnärlig ledare Teater Blanca

 

Spännande, gränslöst, lite skrämmande och poetiskt   /Mårten Olsson, fastighetsmäklare

 

Garvar ihjäl mig.   /Elin Kraft, publik

 

 

Mor Pegg (Max Lundqvist)

 

 

En fullständig knockout!

Hör hela recensionen på SR, P1 >>

 

Utan början, utan slut. Karaktärerna kastar de sig in och ut ur sig själva. Mor Pegg, människans gemensamma identitet utanför den fysiska världen, flämtar för sin överlevnad. Åskådarna börjar skruva på sig. I luften hänger frågan ”Skall vi gå med på det är eller skall vi gå härifrån?”.

Hela recensionen på Tidningen Kulturen >>

 

En postbeckettsk parafras och lika existentiell

Hela recensionen i SvD  >>

 

Max är oerhört skicklig

Hela recensionen på Teaterstockholm.se >>

 

Komprimerat och full action. Max Lundqvist är otroligt bra. Jävligt coolt!

Hör hela recensionen på SR Metropol >>

 

Att du vågar? Är allt en provokation? Du är en sann konstnär
/Björn Melander, regissör

 

Mor Pegg är ett försök att tala om hjärtats och livets angelägenheter i
en tid när hela världen är sönderpratad och söndersprängd av bilder …Man skrattar, ibland högt och tillsammans, ibland för sig själv. Mor Pegg är en föreställning som tar vår tids längtan efter mening på fullt allvar.  /Anders Olsson, ordf Skinnskattebergs teaterförening

 

Magstark föreställning! Den existentiella kampen i sin skoningslösa äkthet!    /Sigrid Herrault, dramatiker

 

Vi skrattade ihjäl oss. Sjukt roligt.
/Linda Rosing, bloggare

 

Jag kommer förmodligen aldrig att glömma er föreställning. Jag ångrar att jag var där      /Manlig student, efter en skolföreställning

Läs hela recensionen här >>

Läs mitt svar till eleven>>

 

 

Vita Horan (Tom Eyen)

 

Fantastiskt” hördes i publiken och några började gråta. Vita Horan är frigruppsteater när den är som bäst.

Att de två skådespelerskorna gör sin scendebut märks inte, vilket tyder på något så ovanligt som en osynlig mästarhand. I Lundqvists regi får kvinnoödet nerverna att vibrera. Skrattet hänger i luften.

Hela recensionen på Tidningen Kulturen >>

 

Vita Horan (Norma Jean/Marilyn Monroe) är en intensiv, lödig, existentialistisk föreställning, om förförisk image och galenskap. Den ena blondinen kråmar sig i utstuderade poser, den andra klättrar förtvivlat på väggarna i sin tvångströja likt en löpsk katta.          

Hela recensionen i Cora.se >>

 

 

Till Damaskus I-II-III (August Strindberg)

 

 

Oerhört upplyftande och nyskapande    /WhatsOnMedia.com

 

Väldigt bra, en mardröm med komiska inslag     /Radio Sthlm

 

Djärvt och lyckat – Gå och se!

Läs hela recensionen i Dagen >>

 

Gripande, sorgset och vackert    /Expressen

 

Smärta och närhet – se teater KAOS!

Läs hela recensionen i Slynglar >>

 

Visuellt genomarbetad och poetisk   /Scentidningen Nummer

 

KAOS dammar av Strindberg …Max Lundqvist har vuxit som regissör

Läs hela recensionen i DN >>

 

 

Demoner (Lars Norén)
 

Lysande   /Västerbotten Kuriren

 

Hysteriskt rolig   /Norrbottens Kuriren

 

Ett humoristiskt reningsbad   /Hälsinge Kuriren

 

Fem urnor av fem möjliga   /SR Blekinge

 

Grymt rolig… en helgjuten uppsättning   /Länstidningen

 

Ingen människa lär ha lämnat föreställningen oberörd   /Motala Tidning

 

Max Lundqvist har på kornet hittat rätt   /Uppsala Nya Tidning

 

Mycket bra! /Expressen

 

Teater utan en enda falsk ton   /Smålands Posten

 

En underbar och stor upplevelse. Jag blev enormt imponerad av skådespelare, regi, scenografi, ja av allt. Det är ett nöje att gå på en föreställning, som man blir så totalt uppslukad av   /Isa Stenberg, Riks Drama

 

 

En dåres försvarstal (August Strindberg)

 

 

Härligt vital teater – av det största slaget   /Lars Ring, SvD

 

Skådespelaren Max Lundqvist gör en oförglömlig enmansföreställning /Barometern

 

Vitalare, uppkäftigare och mer drabbande teater upplever man inte särskilt ofta  /Hallands Posten

 

Allt han gör berör. Humor och humör i en mustig mix. Man bugar, bockar och tackar  /Norra Skåne

 

Det är teater när den är som bäst  /Norrköpingsposten

 

Humor, smärta och stor skådespelarkonst, man fylls av beundran och ryser. Dåraktigt bra!  /SDT

 

Kan en enda skådespelare hålla en publik fångad i två timmar? Ja – om skådespelaren heter Max Lundqvist  /Västerbottens Folkblad

 

Imponerad reser jag mig för Max Lundqvist.  /Jönköpings Posten

 

Max Lundqvist är en mästare på att gestalta olika människotyper. Allt från pimpinetta damer till karikerade baroner… griper tag i publiken på ett nästan kusligt sätt.  /Norrskensflamman

 

Lundqvist rör sig med samma exakthet och behärskning som en dansare. En gripande och imponerande prestation.  /Norrköpings Folkblad

 

Ett stycke stor teater. Ingenting mindre än sensationellt.   /NK

 

Vital in absurdum… onekligen en beundransvärd prestation.                /Östgöta Correspondenten

 

Gavs det fler föreställningar som hade samma glöd och täthet skulle det nog inte behöva viskas om någon begynnande publikkris.   /Västerbottens Folkblad

 

 

Ett moln i byxor (Vladimir Majakovskij)

 

Mötet jag sent ska glömma. Obehagligt närgången och naken… det måste ha varit Max Lundqvist för jag tror inte på reinkarnation. Måtte ingen se att något hänt mig… kan livet någonsin bli som vanligt igen efter det här mötet?                   /Britt Lindgren Blom, Piteå Tidningen

 

Max Lundqvist är formidabel i rollen. Sällsam närvarokänsla med oerhörd inlevelse och utlevelse… Hela hans kropp arbetar… Leve riktig teater!              /Norrköpings tidningar

 

En oförglömlig kväll… Max Lundqvist var mästerlig och fängslar med glödande passion. Publiken är förstummad och håller andan i en helt fantastisk föreställning.    /Nya Vermlands Tidningen

 

Mer dynamisk teater än på Dramaten spelades i somras på Café Strömparterren. Utspelet är bedövande vitalt, fräckt, sensuellt och lyriskt om vartannat. Teater som magi och förförelse när Max Lundqvist på en halv meters håll spände ögonen i en ung flicka som satt som hypnotiserad av poesin.      /Nils-Petter Sundgren, Månadsjournalen

 

Max Lundqvist agerande på scenen fullständigt avväpnar publiken. Så stor teater får man knappast uppleva många gånger i sitt liv!           /Joakim Sparv, Nya Kristinehamns Posten

 

När Max lämnade scenen blev publiken sittande orörlig en lång stund framför det brinnande stearinljuset, hur skulle den kunna annat, snärjd som den var av en hel timmes trasslande med alla de starka känslorna.                                 /Värmlands Folkblad

 

Allting stämmer. En strålande rolltolkning.                   /Hallands Nyheter

 

Max Lundqvist, till anden brinnande, ger metaforerna liv. Rosenrasande… en plågsamt förälskad ung man, som vill fly från sitt eget hjärta.                   /Huvudstadsbladet Helsingfors

 

Festivalens stora positiva överraskning.       /Tartu Bladet, Estland

 

Skrik, svett, tårar, bara blod saknas. Man dras med så mycket att man nästan inbillar sig att det är poeten själv på scenen. Det är så här jag vill se Majakovskij.         /Västerbottenkuriren

 

Kött och blod… lyrisk explosion… Musik från såväl Blues som rysk och japansk folkton.   /Örebro Allehanda

 

Utomordentligt bra. Vredgad kärlek, häftig utlevelse, gripande och känsla med substans.    /Torbjörn Säfve, Norrbottenskuriren

 

Max Lundqvist show, hängande ut sitt hjärta på en spik. Ömsint och vädjande, hejdlöst och rosenrasande.   /Gunder Andersson, Aftonbladet

 

Fängslande uttrycksfull show… sårig kärlekslängtan… galghumoristiskt kryddat… intensiv och explosiv    /Länstidningen Östersund

 

Attraherande… nyansrikt… oerhört modern… brinnande temperament och lust.      /Anna-Lena Persson, SvD

 

Vibration ut i naglarna… Diktens laddade energi exploderar.                              /Dala-Demokraten

 

Påfallande genomarbetat. Max Lundqvist har god kontroll över sina skådespelarinstrument… öga mot öga.     /Ingegärd Waaranperä, DN

 

En konstnärlig explosion… härligt gitarrspel.   /Vera Nordin, Jönköpingsposten

 

En berg och dalbana i människosjälen. Genomträngande gestaltning med sinnesfull helhet. En högst sevärd föreställning.     /Östersundsposten

 

Roligt… trollbindande… entusiastisk publik och många inklappningar.          /Sala Allehanda

 

Stämningsladdad högtidsstund. Finstämt och fullt ös.                           /Helsingborgs Dagblad

 

Ingen lär ha lämnat lokalen oberörd. Med Max Lundqvists hjälp är det lättare att ta till sig och förstå Majakovskij.     /Bärgslagsbladet Köping

 

Max Lundqvist blir Vladimir på scenen. Man känner andedräkten i örat i ett järngrepp. Besvikelsen var uppenbar när det ‘redan’ var slut.            /Stenungsunds Tidning

 

En reinkarnation… Brinnande inlevelse!     /Björn Brånfelt, Sundsvalls Tidning

 

Max Lundqvist har förmågan att flamma som en eldsvåda, som en orkan sveper Lundqvist fram. Det känns som ett knytnävsslag i magen.          /Upplands Nyheter

 

Överväldigande. Kärlekstörst, förtvivlan och högmod. Strålande!                /Gotlands Tidningar

 

Vackert sprött gitarrspel… omtumlande. Det hela berör och publiken är förstummad.    /Gotlands Allehanda

 

Max hoppar, kryper, dansar, skakar, står, går och ligger… med en sällsynt scenisk närvaro. Han vrålar och viskar, gråter, skrattar och skriker.         /Östgötacorrespondenten

 

Max Lundqvist agerande på scenen fullständigt avväpnar publiken. Så stor teater får man knappast uppleva många gånger i sitt liv!                               /Joakim Sparv, Nya Kristinehamns Posten

 

Unikt, fullkomligt hänsynslöst.   /Östgöten

 

Imponerande spelvariation, svettigt och mjukt.   /Jönköpingsposten

 

Kuslig hudlöshet… ett öppet sår. Mästerligt… så nära Majakovskij man kan komma.    /Norra Skåne

 

Sprängde barriärerna… Tragik och humor, smärta och glädje. Det är mustigt och kusligt. En rysande känsla.    /Ölandsbladet

 

En gitarr och Max Lundqvist. Det räcker och övertygar. En upplevelse för varje besökare   /Värmlands Folkblad

 

 

Hjärtats kyrka (Vladimir Majakovskij)
Radioteatern

 

Hjärtats kyrka är en halvtimmes medveten och njutbar poetisk teater